De vita skeppen - en svensk humanitär operation 1945

I skriften ”Forum Navale” nr 58 utgiven av Sjöhistoriska Samfundet, finns en artikel om hur de Öresundsvarvsbyggda fartygen M/S”KARSKÄR” och ”RÖNNSKÄR” fick tjänstgöra som lasarettsfartyg sommaren 1945. Artikelns författare Sune Birke skriver:

”Den l juni var det samtidigt i sedvanlig ordning konselj på Stockholms slott. I denna fattade Kungl Maj :t beslut om en omfattande humanitär insats, som skulle komma att engagera såväl Prins Carl ("Prins-Calle") som fyra
inhyrda civila fartyg: under en månad från slutet av juni till slutet av juli fördes drygt 9 000 koncentrationslägerfångar sjöledes från Tyskland till Sverige. Denna omfattande operation har blivit märkligt lite omskriven, trots att den, förutom de rent mänskliga aspekterna, rymmer ett flertal intressanta moment: ianspråktagande och snabb ombyggnad av handelsfartyg, förhandlingar med brittisk ockupationstrupp i Liibeck, tysk minsvepareskort, organiserandet av en mottagningsorganisation i land och, inte minst, utnyttjandet av fartygen. Operationen har behandlats av Terje W Fredh i boken "Vita fartyg med röda kors”

Förutom fartygen M/S ”KARSKÄR” och” RÖNNSKÄR” deltog Lasarettsfartyget ”HMS PRINS CARL”, Passagerarfartyget S/S ”KASTELHOLMEN” och M/S ”KRONPRINSESSAN INGRID”. Innan fartygen kunde användas måste de förberedas. Bl.a.
• Komplettering med personal, främst sjukvårdspersonal.
• Komplettering av minskydd- avmagnetisering
• Komplettering av uppbörderna ombord: proviant, sjukvårds- och förläggningsmateriel m.m.
• Iordningsställande av lastrum till förläggningar och byggande av kokhus på däck (KARSKÄR och RÖNNSKÄR).
• Komplettering av sambandsutrustning

Systerfartygen M/S ”KARSKÄR” och ”RÖNNSKÄR”, lastfartyg, levererade från Öresundsvarvet till Stockholms Rederi AB Svea 1943, 790 bruttoton, för östersjö- och nordsjöfart  Fart: 11,5 knop



M/S KARSKÄR


Sune Birke skriver vidare: ”Behovet av modifieringar för den nya uppgiften var givetvis störst beträffande de båda lastfartygen. Omfattningen framgår i ett beslut i MF 13 juni: I befintliga utrymmen på mellandäck och i lastrum skulle monteras 129 dubbla armesängar, således 258 sängplatser avsedda för patienterna samt 14 enkla för Röda kors-personal. Vidare skulle tillföras 15 fältklosetter (och anordnas en urinoar). Akter om överbyggnaden skulle anordnas ett provisoriskt kokhus med en fältspis på balkar samt skåp, lådor och bord. Däcksbelysningen skulle kompletteras med "solar" (stora däckslampor). Beståndet av livflottar och livbälten skulle kompletteras. Arbetet skulle utföras på Öresundsvarvet i Landskrona och till kontrollant utsågs mariningenjören G Kaudern, som vid tillfället i fråga tjänstgjorde på Kockums i Malmö som kontrollant för byggandet av jagaren ”ÖLAND”•

”Som framgår ovan var de ansatta tidskraven hårda, och speciellt då relativt de omfattande arbetena på dessa båda fartyg. Eftersom det samtidigt pågår en konflikt inom verkstadsnäringen, föreslogs att militär trupp skall användas för byggnadsarbetena. Marinförvaltningen avlåter samma dag till Försvarsstaben en skrivelse med anhållan om "en pluton ur ingenjörtrupperna" till förfogande i Landskrona från och med den 12 juni under erforderlig tid, bedömd till högst tio dagar. Den 9 juni beordrar Försvarsstaben i Milo att ställa trupp till förfogande för ändamålet under högst tio dagar, "verktyg för arbeten i trä (huvudsakligen) och plåt medföras".

”Mariningenjören Kauderns situation var förvisso icke helt lätt; den 14 juni får han direktiv att ”KARSKÄR” skall vara färdig 18 juni, ”RÖNNSKÄR” senast den 20 juni. Den 16 juni skickar han ett signalmeddelande till marinförvaltningen att kraven kommer att kunna innehållas. Marinförvaltningen inspekterar, genom Zethelius, arbetena den 17 och 18 juni; härvid framkommer, att ”KARSKÄR” är nästan klar och att ”RÖNNSKÄR” kommer att vara klar kvällen den 20 juni.”


M/S RÖNNSKÄR


” Mot arbetena i Landskrona riktades viss kritik sedan "KARSKÄR" och "RÖNNSKÄR" under den första tillbakaresan från Tyskland råkat ut för dåligt väder och vissa brister uppdagats: taken till de provisoriska kokhusen på däck läckte och behövde täckas med tjärpapp, luckor var otäta, det fanns för få stolar, Röda-korspersonalens förläggningar var bristfälliga, vilket allt kommenterades i morgontidningarna 28 juni, enligt vad Zethelius samma dag meddelade Kaudern. Denne svarar den 30 juni och hänvisar till brist på material, tidsbrist och den rådande verkstadsstrejken”

Anledningen till att man kommenderade in ”ingenjörstrupper” för att utföra ombyggnadsarbetet var att det pågick en stor konflikt inom metallindustrin i Sverige.( ”Metallstrejken” pågick mellan februari till juni 1945.) I protokollen från den lokala strejkkommittén i Metalls avdelning i Landskrona finns inget antecknat om denna händelse. Någon kontakt, för att kunna utföra arbetet med ordinarie personal på Öresundsvarvet, verkar inte ha skett.

”Enligt rapporten mottogs i Liibeckdetachementet under tiden 23 juni till 25 juli 1945 totalt 9 373 patienter, de flesta från uppsamlingsplatsen i Belsen. Av dessa överfördes, efter viss gallring, till Sverige 9 273. Dessa fördelade sig på nationaliteter enligt följande:”

Polacker 5739       Ungrare 1242        Italienare 58
Albaner 4              Palestinier 23        Österrikare 60
Fransmän 2          Statslösa 25         Amerikaner 2
Greker 73             Letter 2                Jugoslaver 132
Britter 1               Tjecker 920           Tyskar 43
Norrmän 30          Holländare 18        Spanjorer 1
Rumäner 845        Litauer1                Ester 2

”Går man igenom materialet, kan man uppskatta att huvuddelen av patienterna var kvinnor. Även ett antal barn finns med på listorna. Många av dem var uppenbarligen medicinskt sett i dålig kondition och bar på smittsamma sjukdomar. Överskeppningen av koncentrationslägerfångarna 1945 är den hittills största humanitära operationen i vår maritima historia.

I augusti 1945 var operationen avvecklad och fartygen ”KARSKÄR” och ”RÖNNSKÄR” återlämnades till Rederi AB Svea.
Skapad: 12 jun, 2016, 09:06 av Ove Elf