Varvshistorisk Förening på gång i Landskrona
Sverige har en 150-årig tradition av fartygsbygge. Vi var ledande i världen under många år. Varven är viktig del av arbetarhistorien inte minst.
Artikel i LandskronaPosten 2004-02-04
Kanske är tiden mogen att bilda en Varvshistorisk förening i Landskrona? 20-talet år efter varvskrisen tycks såren ha läkts ihop så pass att underlaget finns för en organiserad verksamhet.
Landskrona. Det första intressemötet på Centrum för arbetarhistoria gav positiva vibrationer och om en månad samlas man igen för att gå vidare.
Lite runt om i landet dyker det upp varvshistoriska föreningar. Göteborg, Sölvesborg, Oskarshamn, Karlskrona och Uddevalla har redan bildat sina. Malmö är lite på gång men i Landskrona har det varit mycket lite aktivitet på den fronten. Förklaringarna kan vara många tror Kjersti Bosdotter som arbetar på Metallindustriarbetarförbundet, men som finns med i Svenska Varvs styrgrupp.
Jag tror att tiden behöver arbeta för detta. Att bilda en varvshistorisk förening nästan direkt efter nedläggningen orkar ingen med. Tiden måste få läka såren och ge lite perspektiv på historien, sa Kjersti Bosdotter då hon häromveckan gästade Centrum för arbetarhistoria och det första intressemötet med gamla varvsjobbare.
Tanken på att bilda en Varvshistorisk förening i Landskrona har funnits länge. För någon vecka sedan inbjöd Jonna Eriksson på Arbetarrörelsens arkiv till en första träff på Villa Fridhill. Öresundsvarvets betydelse för Landskronas industrihistoria är tydlig för oss alla i och med nedläggningen av varvet. Nu är det tid för de anställda att berätta sin historia. Syftet med att en förening är både att dokumentera en bit av Landskronahistoria men också att medverka när Sveriges varvshistoria ska berättas, säger Jonna Eriksson.
Det är ett litet men mer pratglatt gäng som möter upp på Villa Fridhill. Nils-Erik Olsson som började på varvet redan 1945 visade sig ha ett glasklart minne när det gäller både arbetskamrater och händelser.
Bosse Drakhamre, Leif Andersson, den siste klubbordföranden, Torsten Molin och Göran Olsson berättade glatt minnen. Sidospåren blev många och ordvalen emellanåt mustiga. Inte minst när det skulle berättas om de smeknamn som fanns på gubbarna.
Glöm inte kvinnorna. Det fanns ju många sådana också, poängterade Bosse Drakhamre.
Att varvshistorien är en viktig angelägenhet för Metall framgick inte minst av Kjersti Bosdotters medverkan.
Sverige har en 150-årig stolt tradition av fartygsbygge. Vi var ledande i världen under många år. Varven är en viktig del av arbetarhistorien inte minst. Ett tag var det inte ”fint” att tala om arbetarnas historia. Men gudskelov har detta reviderats och nu inser alla att arbetarnas historia inte kan gömmas undan, sa Kjersti Bosdotter.
När Öresundsvarvet lades ner 1979 skapades det efterdyningar som Landskrona fortfarande känner av i dag. Ekonomin försämrades drastiskt vilket medförde att beslut som kanske i dag inte ter sig så genomtänkta togs.
Men framför allt sitter kanske taggarna kvar mentalt hos alla dem som fick lämna sina arbetsplatser och tryggheten. Traditionen med ett säkert jobb på varvet som far och farfar hade haft existerade plötsligt inte längre, sa Kjersti Bosdotter.
Underlaget för en Varvshistorisk förening i Landskrona är en enormt. Inte nog med att de rent fysiska tillgångarna i form av fotografier och dokumentation. Det finns dessutom alla de anställda som fortfarande finns i livet och som kan berätta sin historia.
Resultatet av mötet blev att samtliga närvarande beslöt att man ska träffas igen om en månad. Gärna då med ytterligare tillskott av varvsjobbare. Tanken är att man då bildar en styrgrupp och lägger upp riktlinjer för föreningen. Senare i vår ska, om allt löper enligt planerna, föreningen bildas officiellt.