Personaltidningen TALRÖRET
I december 1946 kom det första numret av personaltidningen TALRÖRET ut.
Man hade under hösten 1946 anordnat en tävling om ett namn på denna tidning.
Priset för det bästa namnet var en penningsumma nästan lika stor som det minsta man kunde vinna på Penninglotteriet. Men det verkade inte till att ha kommit in någon större mängd förslag. Några förslag tog man dock upp i tidningen: "Varvet", "Varvsposten", "Varvseko", "Varvsprat" , "ÖVkursen", ÖVkuriren", "ÖVexpressen" och "ÖVskutan".
Men det var dock förman John "Ziska" Jönssons förslag ”TALRÖRET” som vann. Han hade fått iden när han läste en specifikation där det stod ett frågetecken för talröret. Med motiveringen att talröret var en viktig förbindelselänk mellan kapten och manskap kunde även en tidning bli en viktig förbindelselänk till de anställda.
Förman Jönsson tyckte att de Tbc-sjuka i Landskrona behövde vinstpengarna bättre så han donerade dem dit.
Men ett annat förslag till namn som har använts flitigt i andra sammanhang var andrapristagarnas "Alla bygga vi båten". Förslaget var inlämnat av förman Hugo Mathiasson och av en okänd person.
Redaktionen, som bestod av vd Hilding Nielsen, som ansvarig utgivare, hade till sin hjälp John Bergqvist, Eric Billström, Per Liljegren, Jan Olrog, Bror Persson och Birger Stridh. På omslaget till första TALRÖRET hade man en bild av AB Transmarins M/S SIW A som hade levererats från varvet den 6 juni 1946.
Det fanns också ett reportage om M/S Panama Express som levererades i februari 1940 och som hade kommit på besök till varvet. Enligt fartygets kapten Th. Thommesen, som varit med sedan leveransen, så hade man klarat sig utan att gå i konvoj under kriget tack vare fartygets fart. Med ett varvtal som låg 20 varv över det högsta tillåtna kunde man zick-zacka med en fart av 22 knop för att undgå torpeder och u-båtar.
Man hade även foto på de 23 personer som varit anställda sedan varvets start 1917.
Talröret blev under sin tid en viktig informationskälla om de fartyg som byggdes på varvet. Beställningar, sjösättningar och leveranser var återkommande tema. Först nummer berättade att M/S 89 Bengazi, beställd av Fred Olsen, hade blivit sjösatt i oktober, samt att bogserbåtarna Fuerza och Brio hade sjösatts (lyfts i) i november.
ÖV Idrottsförening, Sångföreningen och Skyttelaget presenterade sig och önskade fler medlemmar.
Med varierande papperskvaliteter behöll TALRÖRET sitt utseende ända fram till april 1974 då den sista tidningen utkom i detta format.( A5)
Nu ändrades tidningens storlek till "veckotidningsformat" (A4) och utgivningen ökades från 4 nummer om året till 8 .
Men även tidningar tar slut, så i juni 1983 kom den sista TALRÖRET ut. Men med 37 år på nacken är ingen dålig tid, inte ens för en tidning.
I juni 1983 kom sista nummert av personaltidningen TALRÖRET ut.
Man hade under hösten 1946 anordnat en tävling om ett namn på denna tidning.
Priset för det bästa namnet var en penningsumma nästan lika stor som det minsta man kunde vinna på Penninglotteriet. Men det verkade inte till att ha kommit in någon större mängd förslag. Några förslag tog man dock upp i tidningen: "Varvet", "Varvsposten", "Varvseko", "Varvsprat" , "ÖVkursen", ÖVkuriren", "ÖVexpressen" och "ÖVskutan".
Men det var dock förman John "Ziska" Jönssons förslag ”TALRÖRET” som vann. Han hade fått iden när han läste en specifikation där det stod ett frågetecken för talröret. Med motiveringen att talröret var en viktig förbindelselänk mellan kapten och manskap kunde även en tidning bli en viktig förbindelselänk till de anställda.
Förman Jönsson tyckte att de Tbc-sjuka i Landskrona behövde vinstpengarna bättre så han donerade dem dit.
Men ett annat förslag till namn som har använts flitigt i andra sammanhang var andrapristagarnas "Alla bygga vi båten". Förslaget var inlämnat av förman Hugo Mathiasson och av en okänd person.
Redaktionen, som bestod av vd Hilding Nielsen, som ansvarig utgivare, hade till sin hjälp John Bergqvist, Eric Billström, Per Liljegren, Jan Olrog, Bror Persson och Birger Stridh. På omslaget till första TALRÖRET hade man en bild av AB Transmarins M/S SIW A som hade levererats från varvet den 6 juni 1946.
Det fanns också ett reportage om M/S Panama Express som levererades i februari 1940 och som hade kommit på besök till varvet. Enligt fartygets kapten Th. Thommesen, som varit med sedan leveransen, så hade man klarat sig utan att gå i konvoj under kriget tack vare fartygets fart. Med ett varvtal som låg 20 varv över det högsta tillåtna kunde man zick-zacka med en fart av 22 knop för att undgå torpeder och u-båtar.
Man hade även foto på de 23 personer som varit anställda sedan varvets start 1917.
Talröret blev under sin tid en viktig informationskälla om de fartyg som byggdes på varvet. Beställningar, sjösättningar och leveranser var återkommande tema. Först nummer berättade att M/S 89 Bengazi, beställd av Fred Olsen, hade blivit sjösatt i oktober, samt att bogserbåtarna Fuerza och Brio hade sjösatts (lyfts i) i november.
ÖV Idrottsförening, Sångföreningen och Skyttelaget presenterade sig och önskade fler medlemmar.
Med varierande papperskvaliteter behöll TALRÖRET sitt utseende ända fram till april 1974 då den sista tidningen utkom i detta format.( A5)
Nu ändrades tidningens storlek till "veckotidningsformat" (A4) och utgivningen ökades från 4 nummer om året till 8 .
Men även tidningar tar slut, så i juni 1983 kom den sista TALRÖRET ut. Men med 37 år på nacken är ingen dålig tid, inte ens för en tidning.
I juni 1983 kom sista nummert av personaltidningen TALRÖRET ut.
Skapad: 2 mar, 2011, 13:03 av Christer Skiöld