Otto Gerhard Berntson, Verkstadschef

Gerhard Berntson anställdes på Öresundsvarvet 1943. Han kom då från Lindholmens varv i Göteborg. Karl-Axel Tretow berättar i sin historik om Öresundsvarvet:
- "Berntson var en man som arbetade systematiskt och gjorde tidigt upp en generalplan för en modernisering av Öresundsvarvets anläggningar."
Gerhard Berntson var född den 12 maj 1903 och dog den 18 oktober 1969. Han var också "platschef" på Öresundsvarvet efter Karlboms död under åren 1965-1967. Den verkställande direktören under dessa år, Nils Svensson, fanns i Göteborg på Götaverken.



Gerhard Berntson, 1967, som pensionär på Hotell Öresund. Foto. Arbetarrörelsens Arkiv, Landskrona. Fotograf Bertil Persson.


Karl-Axel Tretow berättar vidare i sin historik att han 1946 satt på tåget en tidig morgon på väg till Öresundsvarvet när han hörde följande samtal i kupén av några som också var på väg till Landskrona.
-" Hur är varvet i Landskrona?"
- " Ah, det är en skithåla."
-" På vad sätt då?"
- "Lerigt och djävligt".

Öresundsvarvet var vid denna tid fortfarande utfylld sjöbotten och bestod av sand och lera, så vid regn kunde det nog bli lerigt.

Karl-Axel Tretow skriver vidare: "Gerhard Berntson investerade och rationaliserade systematiskt genom att bl.a. bygga verkstadskontoret som togs i bruk 1947. Vid denna tidpunkt påbörjades även det gigantiska arbetet med att stenlägga varvsområdet med smågatsten. vilket satte sin prägel på Öresundsvarvet. Bara smågatstenen kostade 2,5 miljoner vilket var en stor summa vid denna tid.


Nybyggda verkstadskontoret med parkering på baksidan. Foto. Arbetarrörelsens Arkiv, Landskrona.


Ett av de första större investeringsobjekten var moderniseringen av "4:ans bädd" som blev färdig 1949. Under bädden byggdes även omklädningsrum, matsalar och centralförråd. För betjäning av denna bädd hade inköpts fyra 36-tons bäddkranar från nedlagda krigsvarv i USA. Kranarna inköptes för ett pris av 700.000:- kronor." De kallade allmänt för "jänke-kranarna" av varvsarbetarna. Bädd 4 användes fram till 1970-talet då den byggdes om till att enbart bli matsalar och omklädningsrum vilket fortfarande finns kvar och används.


"Jänke-kranar" på Krangata 3 och 4. Foto. Arbetarrörelsens Arkiv, Landskrona







Matsal under 1950-talet i den ombyggda bädd 4. Foto. Arbetarrörelsens Arkiv, Landskrona




Omklädningsrum i bädd 4. . Foto. Arbetarrörelsens Arkiv, Landskrona


I slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet förlängdes västra kajen och kranspår anlades på hela kajen. Kran och kranspår anordnades på flytdockan. Svetsutrustning köptes in i stor omfattning.

Karl-Axel Tretow: "Den gamla plåtslagerihallen från anno 1917 var konstruerad för nitningens tidevarv. Den var belägen på området framför huvudkontoret. Dess nordöstra hörn utgjordes av det som sedan blev "kallförrådet". Den nya plåtslagerihallen med tillhörande helmekaniserade plåtgård och transportanordning, optisk märkning m.m var helt unik för denna tid"- " Den 28 september 1955 kunde Gerhard Berntson i företagsnämnden rapportera, att den nya plåtslagerihallen med anläggning för transport och bearbetning av plåt var definitivt färdig och inkörd. Anläggningen är utförd efter ett system, som veterligt ej tillämpas på något annat varv."




Plåtslagerihallen 1956. Foto. Arbetarrörelsens Arkiv, Landskrona



Karl-Axel Tretow skriver vidare: "Berntson var också en stor estet och anlade också många planteringar på varvsområdet. Dessa små välskötta planteringar gjorde ett starkt intryck på alla besökare ."

Dock hade inte alla förståelse för att en arbetsplats kunde behöva prydas upp. Åke Persson, fackligt aktiv i SIF, minns följande episod. ”Jag hade inte själv så mycket att göra med Berntson då jag mest var aktiv inom SIF under några år. En gång fick emellertid Gerhard Berntsson kritik av Metalls verkstadsklubb för att man anlagt en blomsterrabatt utanför huvudkontoret. Man tyckte att pengar kunde användas till bättre saker. Gerhard Berntsson skyllde då ifrån sig med att det var tjänstemännen som krävt att få en blomsterrabatt utanför kontoret. Som facklig representant för tjänstemännen undersökte jag hur det låg till och kam fram till att det endast var Berntssons sekreterare som uttryckt önskemål om blomsterrabatt. Så när det blev kritik, skyllde han på tjänstemännen."


Gunnar Nilsson, fackligt aktiv i Metalls verkstadsklubb under 1960-talet: "Jag var aldrig själv med och förhandlade mot Gerhard Berntson, men han fick ord om sig att vara ”rättrådig” och hade ett socialt tänkande. Det jag minns var också att han alltid tyckte att ”gubbarna ”skulle vara med i facket. Om det fanns ”oorganiserade” på en avdelning kunde han påpeka för förmannen att det var lämpligt att de vidtog åtgärder.(Åtgärder på den tiden var oftast att man fick ”skitjobb” med dåliga ackord. Min anmärkning)
Ett minne jag har från Berntson var i samband med en avtackning av pensionärer på Hotell Öresund. Restaurangchefen kom och var orolig för att det gick lite ”hett” till i källaren där bowlingbanan fanns. Gerhard Berntson lugnade honom med att meddela att Öresundsvarvet skulle betala om det behövdes."




Gerhard Berntson i mitten vid en pensionärsavtackning. Foto. Arbetarrörelsens Arkiv, Landskrona. Fotograf Bertil Persson.


Lennart Carlsson Teknisk direktör på Öresundsvarvet kom ihåg: ”Norrmännen kallade Gerhard Berntson för ”dansören”, för han var så glad för att dansa på sjösättningsmiddagarna.
(Enligt uppgift dog Gerhard Berntsson på ett dansgolv 66 år gammal.)

Lennart Carlsson berättar vidare: "Gerhard Berntson var Hilding Nielsens ”högra hand ” och var den som tog hand om produktionen. Det var Gerhard Berntson som organiserade produktionen på Öresundsvarvet och genomförde det ”flöde” som började med plåtgård, optisk märkning och svetshallar och montage av sektioner på bäddarna.
När Gerhard Berntson senare blev platschef, efter Karlboms död, berättade han vid en sjösättning för mig att han egentligen inte gillade att vara direktör utan han var en ”verkstadsmänniska”. "

Under tiden Gerhard Berntson var verkstadschef startade också Öresundsvarvets Verkstadsskola. En ständig brist på "yrkesarbetare" gjorde att en utbildningsverksamhet, som med åren blev ganska omfattande, startade 1951. Fram till nedläggningen 1983 blev över 1800 elever utexaminerade som yrkesmän inom olika områden.



Gerhard Berntson delar ut betyg till plåtslagare Göran Olsson vid skolavslutningen 1961. Foto. Arbetarrörelsens Arkiv, Landskrona. Fotograf Bertil Persson.




Gerhard Berntson avtackar Emil Jönsson, med anställningsnummer 1, vid hans pensionering den 19 november 1952 efter 33 års anställning på Öresundsvarvet. Han anställdes 1919 och fick då nr 1 i anställningsnummer
Skapad: 17 jul, 2013, 10:07 av Ove Elf
Arkiverad som: