Första sjösättning Öresundsvarfvet 1918
Från Öresundsvarvets första sjösättning har vi nu fått tillgång till ytterligare foton. Bilderna kommer från Torbjörn Lindells samling och har skannats av Lennart Åsberg.
Korrespondenten, Landskrona Tidning , Måndagen den 23 september 1918.
”Öresundsvarfvets invigning. Den första stapelaflöpningen.”
”Öresundsvarfvets stora dag i lördags ingicks under väderleksauspicier som icke bådade det allra bästa för en högtidsdag under bar himmel. Ännu så sent som vid tiden för extratåget afgång silade en jämn rägnskur ned öfver de till järnvägsstationen strömmande skarorna i den hittills i vårt samhälle enastående tilldragelse, som skulle göra dagen minnesrik. Men när de många vagnarna i extratåget fylts och detta 1,40 afgick, upphörde rägnet och vädret blef så gynsamt för aflöpningsakten, man rimligtvis kunde önska”.
”Högt på bädden låg det ståtliga flaggprydda fartyget, som skulle sjösättas, och vid dess stäf var uppförd en hög med grönt och flaggduk dekorerad tribun, från vilken döpelseakten skulle företagas. Nedanför denna utfördes musik af Skånska husarregementets härvarande musikkår. På tribunen och platsen framför stapelbädden samlades deltagarna i högtidligheten, omkring ett tusental, bland hvilka märktes medlemmar af statsfullmäktige och drätselkammaren, representanter sjöfartsnämnder å olika orter m.fl. Särskildt inbjudna voro landshöfdingen grefve Dela Gardie, chefen för kustartelleriet generallöjtnanten grefve U.G Wrangel, kommendörkapten I. Lilliencrantz, friherrn Mannerheim, professor Torsell, direktörerna Kockum och Ahlrot från Kockums varf i Malmö, konsul Westrup i Lund, grosshandlare H. Wiens, bankdirektör Qvitslund, Lauritzen och Räder, majore Rönnholm, byråchefen Enström m.fl."
.jpg)
Artur Du Ritz Landshöfding Robert de la Gardie
Före stapelavlöpningen (Tillhör Torbjörn Lindells samling)
De danska gästernas ankomst. (Tillhör Torbjörn Lindells samling)
Borgmästare Munck af Rosenschöld hälsar de danska gästerna välkomna. (Tillhör Torbjörn Lindells samling)
Gästerna på väg till tribunen (Tillhör Torbjörn Lindells samling)
Landskrona tidning:
"Klockan något öfer 2 ägde stapelaflöpningen rum på för dylika häfdvunnet sätt, fru konsulinnan Annie Persson gaf fartyget namnet TORILD, önskade det lycka och välgång på kommande färder och krossade en champagneflaska mot dess bog. I samma ögonblick gled det nydöpta fartyget varligt och majestätiskt utför stapelbädden ned i dess blifande rätta element, medan flaggkedjorna från fören till aktern flögo i höjden. Den ståtliga synen följdes av tusenstämmiga hurrarop och fanfarer."
Champagneflaskan krossas mot bogen. (Tillhör Torbjörn Lindelss samling)
Landskrona tidning:
"När fartyget gled ut, erbjöd det under byggnad varande höga skrofvet på ett fartyg å stapelbädden intill det sjösatta en synnerligen effektfull anblick, och effekten ökades ännu mera af att omedelbart efter sjösättningen ångkranarna rullade fram för sträckandet af en ny köl å den bädd, där Torild bygts."
"Den ståtliga synen när Torild kommit i sitt rätta element" (Tillhör Torbjörn Lindells samling)
Landskrona tidning:
"Med anledning af sjösättningen erhöllo ritare, kontors- och arbetarepersonalen gratifikationer.”
Efter den så lyckade sjösättningen besågo de närvarande under ciceronskap af öfveringeniör Forssman och verkstadschefen Carlsén de storartade varfsanläggningarna, från hvilka vi här ofvan lämna några bilder."
Direkt efter sjösättningen påbörjades kölsträckningen till nästa båt. (Tillhör Torbjörn Lindells samling)
Landskrona tidning: *
"Aktiebolaget Öresundsvarfvet konstituerades i Göteborg den 16 december 1915 med ett aktiekapital af 600 000 kr. Den 19 december 1916 blef aktiekapitalet utvidgadt till 4 299 000 kr i sammanhang hvarmed beslöts en betydlig utvidgning avf byggnadsprogrammet.
Ordförande i styrelsen har sedan företagets början varit konsul Arthur Du Ritz, Göteborg, numera i Stockholm, och bolagets nuvarande verkställande direktör är vice konsul C. Fritsch, som också hela tiden tillhört styrelsen. Öfriga styrelseledamöter äro borgmästaren A. Munck af Rosenschöld och bankdirektören v. häradshövdingen Martin Schmidt, båda i Landskrona samt bankdirektören B.A. Åkerström i Stockholm."
A Munck af Rosenschöld v. häradshövding Martin Schmidt
"Bolagets varfsanläggning är belägen vid den naturliga djuprännan i Landskrona hamn, där stora nydaningsarbeten pågår. Varfstomten omfattar 80 000 kvadratmeter, uppfylld och planerad areal. Aftal har träffats med Landskrona stad om ytterligare cirka 70 000 kvadratmeter i omedelbar anslutning till förestående. Därjämte har bolaget option för visst område därutöver. Tomten ligger ytterst på en bred hamnpir och är på tre sidor omgifven af djupt vatten. Med bangården finns bekväm spårförbindelse. Framför fartygsbäddarna finnes rikligt vattenområde för stapelaflöpningar. Djupet i hamnen är 7,7 meter, hvilket lätt kan ökas och sannolikt inom en snar framtid kommer att blifva ökadt, då djupet från Sundet och ända in i hamninloppet redan öfverstiger 9 meter.
Varfsanläggningen omfattar fyra fartygsbäddar, två för fartyg upp till 4 000 ton dw, en för fartyg upp till 15 000 tons dw, och en för fartyg upp till 20 000 tons dw. Samtliga bäddar äro fullt färdiga med tillhörande kranspår, och fartyg äro under byggnad på bäddarne.
I anläggningen ingår följande byggnader: en plåtslagerihall af fackverk, 135 meter lång och 75 meter bred, en byggnad af armerad betong inrymmande kraftstation med ackumulatortorn, transformatorer och smedja, en byggnad, likaledes af armerad betong, inrymmande maskinverkstad, förråd och målareverkstad, en kontorsbyggnad i två våningar samt en portvakts- och förrådsbyggnad. Härtill kommer åtskilliga mera provisoriska byggnader af trä.
Plåtslagerimaskiner äro levererade dels af Kalker Maschinenfabrik , dels af Deutsche Maschinenfabrik i Duisburg. Den elektriska anläggningen är utförd af Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget. Elektrisk kraft levereras af Landskrona stad från Sydsvenska Kraftaktiebolaget.
I varfsanläggningen ingår äfven en torrdocka, som blir den största i Skandinavien. Dockans längd är 621 fot, bredd 80 fot med ett på tröskeln af 26 fot och på blocken af 24 fot 6 tum. Arbetena härmed hafva på grund af strejk och andra vidriga förhållande försenats, så att densamma ej kan påräknas färdig att tagas i bruk förrän i medio af 1919.
I samband med dockan kommer att utföras en väl rustad reparationsverkstad samt därjämte en mot varfvets prestationsförmåga svarande pannverkstad, Såväl järnkonstruktioner till byggnaderna som maskinerna äro beställda. Desamma påräknas färdiga till användning i midten av nästa år. Till dockans utrustning har därjämte elektriska kranar, förhalningsspel m.m samt stor portalkran om 60 tons bärkraft vid 25 meters utliggning, förutom en mindre kran om 15 tons bärkraft. Särskild kaj för den stora portalkranen är under uppförande och kan beräknas fullt färdig i slutet av detta år.
Med Fartygsmaterialkontoret i Stockholm är aftal träffadt angående leverans af tysk skeppsmaterial samt med svenska järnverk angående leverans av svenskt material. Därjämte har aftal träffats angående leverans af såväl ångmaskiner som turbinmaskiner för ett antal båtar med svenska verkstäder.
Varfvet har f.n under byggnad fyra ångare upp till 4 000 tons, hvilka alla äro sålda. Därutöver äro försålda ett antal ångare för leverans under åren fram till och med 1923. Utöver redan sålda ångare påräknas likväl varfvets prestationsförmåga blifva betydande, såvida det därför nödvändiga materialet kan erhållas.
Utanför kajerna kring bolagets område pågår f.n. stora muddringsarbeten, förmedelst hvilka desamma skola blifva tillgängliga inom de närmaste månaderna för fartyg upp till 7 och en half meters djupgående.
På grund af rådande bostadsbrist inom staden har bolaget sett sig nödsakadt att hufudsakligen genom nybyggnader anskaffa egna arbetarebostäder för närmare 600 familjer. Genom de långvariga strejkerna inom byggnadsindustrin hafva arbetena med dessa bostäder blifvit högst väsentligt fördröjda, men påräknas kunna vara klara innan årets utgång. Denna byggnadsverksamhet måste sannolikt ytterligare utsträckas. Svårigheten för arbetarna, särskilt de ogifta, att anskaffa lifsmedel , har nödvändiggjort inrättandet af ett marketenteri, där lagad mat till jämförelsevis billigt pris tillhandahålles bolagets arbetare och tjänstemän . Denna anordning synes uppskattas af vedebörande."
*
"Kl. half 9 gafs middag för ett stort antal inbjudna personer. Styrelsens ordförande, konsul A. Du Reitz, hälsade gästerna välkomna. Konsul C. Fritsch redogjorde för Öresundsvarfvets tillkomst och utveckling samt formade sitt anförande till ett tack åt rederinäringens representanter och särskilt skeppsredare Hugo Persson, som mottagit varfvets första båt. På detta tal svarade hr Persson, uttalande sin belåtenhet med fartygsbygget och önskade Öresundsvarfvet framtida lycka. Konsul Du Rietz riktade ett tack till Landskrona samhälle, å hvars vägnar konsul Ness svarade. Borgmästare A. Munck af Rosenschöld vände sig i ett anförande till de myndigheter, korperationer m.fl. som varfvet kommit i beröring med . Härpå svarade landshöfdingen grefve Dela Gardie med följande tal:
- Dyrtider lägger sin för hvarje dag allt tyngre hand på den som behöfver köpa , och vem behöfver inte det? Och nationalekonomer täfla i förslag till lättandet af bördan, för att inte hela nationen skall rent af digna under den. Den ene tror på kapitalransonering, den andre på diskontohöjning, den tredje på sedelindragning efter annan metod såsom det verksamma medlet att massan påkänningar i omlopp; men det märkliga är, att lika vid som skiljaktigheten varit i fråga om bästa utvägen, lika framträdande är enhälligheten i fråga om olägenheten. Man har då blott att tillsvidare hålla sig till hoppet, att utgången blir bättre än spådomarna. Tydligt är emellertid, att medlet, äfven om det hjälper, blott gör det en tid och att den reella boten måste sökas på annat håll, nämligen i framskridandet här, och tillförandet hit, af nödvändiga och önskvärda varor.
- Insikten härom har öfverallt i världen tagit sig uttryck, och att man ser det kanske bäst i utläggningarna inom pressen om hur utvecklingen efter kriget skall gestalta sig på det ekonomiska området; ty tonnagefrågan intager därvid städse det främsta rummet. Utan motsägelse står den uppfattningen, att näringslifvets återuppblomstring i väsentlig grad beror på det tillräckliga faktum, som kan tillföra det råämnen och förmedla dess afsättning till utlandet ; med brist på fartyg löper äfven det starkaste rike faran att råka i ett lika förlustbringande som nesligt beroende af stater som visat bättre förtänksamhet.
- Skeppsbyggeriet har sålunda kommit att, för ej minst Sverige, erhålla en betydelse såsom aldrig tillförne. Det har blifvit icke endast en privatekonomisk affär utan ett företag af högsta samhälliga vikt. Och den man, som sätter ett sådant företag i gång, den har gjort sig väl förtjänt om fosterlandet. Hvarje köl, som från ett varf sättes i vattnet, blir den potentionelle bäraren af bröd, arbete och välstånd till folket. Hvad som i dag skett här i Landskrona vågar jag därför tillmäta ett värde långt utöfver vanliga vardagshändelser. Och värdet, ur rent patriotiskt synpunkt, minskas visserligen icke genom den risk, som är förbunden med allt nytt verk, eller genom de uppoffringar och ansträngningar som samhället och den enskilde dess medlemmar gjort för att få det till stånd.
- Landskrona stad har under dessa år visat en modig företagsverlsamhet; och så sant som den starka tron på framtiden är i och för sig en kraftkälla, känner jag mig förvissad om, att framtiden hörer staden till, och att framtiden icke skall blifva dyrtid. Det har gladt mig obeskrifligt att få vara med här idag. Min tacksamhet härför, liksom för det sätt, hvarpå vänlighet här strömmat mig tillmötes, anhåller ja nu att få frambära. Jag riktar den till Öresundsvarfvets styrelse och beder öfriga här närvarande gäster att deltaga i en skål för dess herr ordförande och samtliga medlemmar. Ett 3-faldigt lefve för styrelsen! Lefve den!
Sedan middagen afätits följde kaffe och avec, varunder en konlial stämning utvecklade sig och varvid bl.a. följande af redaktör Fritz Scheel från Göteborg författade och med mycket bifall mottagna verser upplästes."
Nu baxna torsk och spättor i det klarblå Öresund
förfärade fly hararne från Hven
hvar krabba, hvarje räka från Skanör till Lappegrund
sig gömma mellan Möen och Sneckersund
när åt Landskronahållet en ny koloss de se
med konsul Perssons flagga, som för allting sätter P
den klara böljan klyfva liksom Noak med sin ark
den gång ej han såg skillnad såg på sjö och mark
Att lyfta hela Skåne högt upp mot himlens rand
det är Thulins förunderliga lott
men varfvet som fått gåfvan af sjö att göra land
ger kölsvin, så att ni kan lefva flott
Och tryter fluidet finnas kranar till att vrida på
och somnar man det bäddar finns för stora och för små
och gör man nån gång bockar allting klarar sig galant
blott ej man gör dem när man bockar spant.
Att åka släde midt i sommaren och att åka fort
det är i vårt klimat ett fenomen
men detta lilla underverk idag har Torild gjort
när den från bädden plötsligt föll i sken
Ni tycker kanske jag med vitsar har ett fasligt slit
Men herregud, på varf man bör ju alltid visa nit
och om kritiken man liksom på sjön kan säga kallt
det farliga är till botten gå med allt.
Det sägs ju här i världen alla goda ting är tre
därför ha vi bundit ihop ett klöfverblad
som heter Forsman konsul Fritsch och Artur Du Rietz
och som satt i blom Landskrona gamla stad
och att ej bara jord och vatten hjälper industrin
det se vi här på hvarje glas och hvarje fyld kantin
och skulle punschen tryta höfves häller inget pjunk
ty gudskelov, så har vi ändå Munck
Men förrn vi gå i kloster som Opelia en gång
och eftertanken lägges i en spik
och för att inte kvällen af mitt tal skall bli för lång
jag lyfta vill på det förgångnas flik
Det långa tider gått sén slaget vid Landskrona stod
då också hamrades i stål men varje slag gaf blod
i morgon bitti andra slaget vid Landskrona stått
ett sjöslag som är både vått och godt.
Skapad: 27 apr, 2012, 09:02 av Ove Elf